Sökresultat:
853 Uppsatser om Exotiska smćdjur - Sida 1 av 57
Ăr djur lĂ€mpliga att ha pĂ„ svenska cirkusar? : med fokus pĂ„ djurens vĂ€lfĂ€rd
Just nu pÄgÄr en debatt om huruvida djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus. Argument emot djur pÄ cirkus sÀger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren mÄste stÄ ut med ett odrÀgligt liv bara för att underhÄlla oss. Argument för djur pÄ cirkus Àr bland annat att djuren pÄ cirkus ofta har det bÀttre Àn till exempel vÄra sÀllskapsdjur som ofta fÄr vara ensamma stor del av dagen.
Det vi kÀnner Àr att det ofta saknas tillrÀcklig kunskap i diskussioner om hur djuren pÄ cirkus lever och att det Àr svÄrt att kunna ta stÀllning till om djur Àr lÀmpliga pÄ cirkus eller inte, nÀr vi inte har en objektiv grund att utgÄ ifrÄn.
För att fÄ en inblick i bÄde domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv pÄ cirkus och kunna avgöra om nÄgot djurslag eventuellt passar bÀttre Àn andra pÄ cirkus, har vi valt att fördjupa oss i tvÄ domesticerade djurslag (hund och hÀst) och tre icke- domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer pÄ cirkusar i Sverige.
FrÄgestÀllningar som vi ska försöka besvara:
? Hur lever djuren pÄ cirkus?
? Vilka lagar och bestÀmmelser skyddar cirkusdjuren och vad sÀger de?
? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka sÀrskilda naturliga beteenden och behov har de?
? Ăr djur lĂ€mpliga pĂ„ cirkus sett utifrĂ„n hur de har utvecklats evolutionĂ€rt?
? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren fÄ av ett liv pÄ cirkus?
UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar försöker vi hitta och sammanstÀlla relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lÀmpliga olika djurslag Àr pÄ cirkus, samt ge en bas Ät allmÀnheten för vidare diskussion..
Djur och barn i förskolans verksamhet
Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..
Djur och natur i förskolan
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom omrÄdet djur och natur och pÄ vilket sÀtt det i förekommande fall anvÀnds som en resurs pÄ de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att fÄ en uppfattning om hur de ser pÄ djur och natur och dess möjligheter samt huruvida nÄgra hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt omrÄde och ett intresse som i mÄnga fall delas av bÄde barn och pedagoger. De frÀmsta skÀlen för att inte hÄlla egna djur pÄ förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur anvÀnds som en resurs pÄ de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrÄgor. .
Förbud mot sexuellt utnyttjande av djur
ResumĂ©Titel: Förbud mot sexuellt utnyttjande av djur ? En frĂ„ga om djurskydd eller rĂ€ttigheter?Idag Ă€r sexuellt utnyttjande av djur inte uttryckligt förbjudet i svensk lagstiftning. De undersökningar som gjorts av omfattningen av sexuella övergrepp pĂ„ djur visar dock att problemet inte Ă€r av trivial karaktĂ€r. Ăven djurpornografi förekommer i stor omfattning, sĂ€rskilt pĂ„ Internet. Detta examensarbete avser att redogöra för rĂ€ttslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller sexuella övergrepp pĂ„ djur samt för de argument som har presenterats för respektive emot ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur.
RÀtten till liv - om ickemÀnskliga djurs rÀtt till liv
Denna uppsats behandlar sÀrskiljningen mellan mÀnskliga och ickemÀnskliga djur i rÀttighetshÀnseende. Mitt syfte Àr att utifrÄn en vÀrdegrund baserat i mÀnskliga rÀttigheter och frÄgestÀllningarna ?Kan en sÀrskiljning mellan mÀnskliga och ickemÀnskliga djur berÀttigas i rÀttighetshÀnseende?? och ?Varför förnekas ickemÀnskliga djur rÀtten till liv?? ifrÄgasÀtta varför rÀtten till liv förnekas ickemÀnskliga djur. Min tes Àr att andra djur har rÀtt till liv och tanken Àr att genom att belysa den antropocentriska vÀrldsbilden som prÀglar samhÀllet synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot mÀnniskor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgÄr frÄn de juridiska och politiska instrument som berör vÄrt förhÄllande till andra djur för att fastslÄ gÀllande rÀtt.
Exotisk frukt : marknaden i Sverige
Exotiska frukter har de sista 15-25 Ären ökat. Kiwi, meloner, nektariner och persikor som för nÄgra Är sedan var exotiska Àr idag en alldaglig syn i affÀren och man har för vana att köpa de. GÄr man tillbaka Ànnu lÀngre i tiden var apelsin och banan exotiska. Nu Àter vi av dessa frukter i samma mÀngder som vi Àter av vÄra inhemska frukter. Utvecklingen har gÄtt relativt snabbt de sista Ären, men har samtidigt avstannat.
Förskolebarns kunskap om djur i nÀrmiljön : kunskapsutveckling med hjÀlp av ett spel
Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka nÄgra förskolebarns kunskap om ett antal djur i nÀrmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn pÄ en förskola intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Barnen fick se pÄ bilder pÄ djur och andra organismer som finns i naturen, berÀtta vad bilden förestÀller och svara pÄ om det Àr ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och anvÀndes av pedagoger och barn pÄ förskolan i tvÄ veckor. Pedagogerna som anvÀnt spelmaterialet svarade pÄ en enkÀt om spelmaterialets anvÀndningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog.
Djur och musik som stimulans i vÄrden av Àldre : en litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan anvÀndas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vÄrden av Àldre över 65 Är. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de Àldre i ordinart boende eller pÄ Àldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbÀttring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi dÀr mÀnniskan kan interagera med djur.
VÄrdpersonalens instÀllning till och upplevelse av djur pÄ sÀrskilt Àldreboende : en enkÀtstudie
Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonalens instÀllning till djur samt upplevelsen hos vÄrdpersonal av delaktighet och inflytande nÀr djur introduceras pÄ sÀrskilda Àldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. EnkÀtstudie besvarades av 102 vÄrdpersonal pÄ elva sÀrskilda Àldreboenden. Resultat visade att 74 %vÄrdpersonalen ansÄg att djur pÄ sÀrskilt Àldreboende Àr mycket bra och om upplevelsen av sin hÀlsa i relation till djur pÄ avdelningen beskrevs av ett fÄtal som att hÀlsan har försÀmrats, majoriteten svarade att hÀlsan inte hade försÀmrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och lÀngden pÄ besöken Àr hög. NÀstan hÀlften (47 %) av vÄrdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anstÀllningstid och djuret / djuren sköts frÀmst av vÄrdpersonalen.
Hunden har fÄtt mig att inse att jag inte bara kan bli förbannad : En studie kring interaktion mellan barn/ungdomar och djur
I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lÀrande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar ocksÄ vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av fÀltstudier baserade pÄ observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har Àven en enkÀtundersökning genomförts i syfte att ta reda pÄ attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.
Djur istÀllet för mÀnniskor : en fenomenologisk studie om hur missbruksklienter upplever interaktionen med djur
Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Ă
tta respondenter intervjuades pÄ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsÀttning, sjÀlvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kÀnslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istÀllet för mÀnniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersÀtta den sociala, mÀnskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjÀlpte dem i deras behandling.
Djur som intervention. Ur ett professionellt perspektiv
Den hÀr uppsatsen vill exemplifiera och beskriva hur interaktionen mellan mÀnniskor och djur kan anvÀndas i socialt arbete. Genom kvalitativa intervjuer med professionella som anvÀnder djur i vardagen. Allt frÄn vÄrdhundar hos dementa pÄ Àldreboende till ridhÀstar för att hjÀlpa unga med sjÀlvdestruktivt beteende, har vi funnit gemensamma effekter som djuret bidrar med i inter-aktionen. Genom att applicera teorier som social pedagogik, makt och symbolisk interaktionism försöker vi tydliggöra interaktionen och vad som sker utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Ur resultatet kommer vi presentera djurets olika funktioner och roller som icebreaker, motivations verktyg, skapare av sammanhang och signifikant andre.
Zoonosrisker i djurparker vid nÀrkontakt mellan djur och besökare
MÄnga djurparker erbjuder nÀrkontakt med djur. Det kan innebÀra att besökarna tillÄts klappa traditionella husdjur eller gÄ in till mer exotiska djur i anlÀggningar som försöker efterlikna djurens naturliga habitat och ge besökaren en inblick i djurens liv i frihet. Detta ökar risken för spridning av zoonoser, antingen via direktkontakt eller genom inandning av damm och aerosoler.
I det hÀr kandidatarbetet har jag valt ut fyra sjukdomar som exempel pÄ denna typ av smittspridning. Jag har inte tagit med sjukdomar dÀr smittspridning sker endast av djur som uppvisar tydliga symtom eller beteendeförÀndringar, dÄ jag förutsÀtter att de kommer under behandling istÀllet för att förevisas publik.
De fyra zoonoser jag presenterar Àr ornitos, tuberkulos, salmonellos och EHEC/VTEC. Ornitos orsakas av Chlamydophila psittaci, en hos fÄglar mycket vanlig bakterie som de utsöndrar via sekret frÄn nÀshÄlan och via feces.
Sinn FĂ©in och legitimitet
Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Ă
tta respondenter intervjuades pÄ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsÀttning, sjÀlvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kÀnslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istÀllet för mÀnniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersÀtta den sociala, mÀnskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjÀlpte dem i deras behandling.
Empati och ansvarighet : Om medkÀnsla för djur och mÀnniskor i svÄra situationer
Tidigare forskning har pekat pÄ att mÀnniskor och djur som anses sakna ansvar för sin situation vÀcker mycket empati. TvÄ experiment genomfördes för att se om det förelÄg nÄgon skillnad i empati gentemot mÀnniskor och djur. I Experiment 1 lÀste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svÄr situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 lÀste 73 studenter om en man eller varg som framstÀlldes lika ansvariga.